Rätt svar är Större husspindel, Eratigena atrica

Fakta – Större husspindels ben är tre gånger så långa som kroppen. De kan röra sig i en hastighet av 50 cm per sekund – en av världens snabbaste spindlar! Spindeln är giftig men ofarlig för människor, bettet kan ge rodnad som symptom.

Att ha spindlar hemma kan vara bra. Spindlar äter massor av insekter och smådjur och hjälper dig hålla ditt hem fritt från dessa ibland ovälkomna djur.

Rätt svar är Stor häxört, Circaea lutetiana

Fakta  – Namnet låter läskigt men Stor häxört innehåller inget farligare än oxalsyror (finns också i rabarber) och garvsyror (finns i kaffe). Det är dock inte bra att få i sig för mycket av dessa syror. Men ryktet säger att växtens doft kan locka till sig grodor och paddor, som kan vara bra för en häxmästare.

Det latinska namnet syftar på den grekiska kvinnan Kirke som kunde mycket om örter och som under ett år hade en het kärleksaffär med den berömda sagohjälten Odysseus.

Rätt svar är Svartklubbad Dödgrävare, Nicrophorus vespilloides

Fakta – Trivs i både barr- och lövskog och äter bland annat döda djur. De gräver sig ned under ett större dött djur och lägger sina ägg under djuret för att ge sina larver en födoreserv, därav namnet dödgrävare. Svartklubbad Dödgrävare har helt svarta antenner till skillnad från andra dödgrävare.

Rätt svar är Bolmört, Hyoscyamus niger

Fakta – Ska ha använts i den så kallade Häxsalvan. Häxsalva var en blandning av växter som innehöll olika gifter, som skopolamin, atropin och solanin. Några av växterna som ingick i den dödliga salvan var stormhatt, nattskatta, bolmört och belladonna.

Rätt svar är Spyflugor/likmask, Calliphoridae (på bilden “Guldfluga” Lucilia sericata)

Fakta – Spyflugor lockas till en död kropp av ämnen som bildas efter dödsögonblicket. I dessa ämnen lägger flugan sina ägg som snart kläcks. Likmask är ett annat namn för spyflugans vita fluglarver. Det är ett missförstånd att likmaskar uppstår "av sig själva" i en död kropp eller att flugornas ägg redan finns i en levande kropp.

Spyflugelarver är viktiga för polisutredningar då de kan ge en uppskattning av hur lång tid en kropp har varit död.

Spyflugan saknar käkar och för att få i sig näring sprutar (“spyr”) den ut matspjälkningsvätska på exempelvis en köttbit. När köttet lösts upp av vätskan kan spyflugan suga i sig den lösning som bildats med sitt sugrör.

Spyflugan är en viktig pollinatör då de tycker om vita, illaluktande blommor till skillnad från bin som föredrar färgstarka och väldoftande blommor.

Rätt svar är Blodigel, Hirudo medicinalis

Fakta – Bland de arter av iglar som finns i Sverige är det bara blodigeln som kan angripa människan och suga blod. Den kallas även medicinsk blodigel. Blodigeln har spottkörtlar, som innehåller äggviteämnet hirudin som hindrar blodet från att koagulera (så att det istället fortsätter rinna). Detta har använts som ett sätt att ”rena” dåligt blod. På 1850-talet använde vi i Sverige cirka 800 000 blodiglar per år. Under vissa perioder har Sverige även haft export av blodiglar till bland annat Tyskland och USA.

I modern medicin används iglar i vissa fall för att rädda transplanterade kroppsdelar med dålig cirkulation. På grund av bristande återflöde i venerna samlas blod i den transplanterade kroppsdelen vilket kan leda till komplikationer och vävnadsdöd. Iglar används för att transportera bort blodet tills det venösa återflödet hämtat sig. Iglar har på detta sätt räddat nästippar, öron, läppar och andra lemmar.

Rätt svar är Grålångöra, Plecotus austriacus

Fakta – Fladdermusen har i folktron ansetts vara ett djur som är laddat med mycket magisk kraft och i förbund med mörka och onda krafter. Enligt gamla testamentet innebär de olycka och död men förknippades också med lycka och kärlek. Till exempel beskrivs att en fladdermus endast hade tre droppar blod och att dessa var mycket kraftfulla. Blodet kunde ge bättre mörkerseende om man strök det på ögonlocken och fladdermusens blod kunde framkalla blind och besinningslös kärlek.

De fladdermusarter som finns i Sverige attackerar inte människor. Inte ens om de, mot förmodan, har rabies. Däremot kan de bitas om man håller fast dem. Undvik därför att ta i dem.

Rätt svar är Tvestjärt, Dermaptera

Fakta – Tvestjärten kallas Örontviste på danska eftersom man förut trodde att de kryper in i öronen och bet hål i trumhinnan.

Under hösten bildar tvestjärtarna par som övervintrar i underjordiska bon. Äggläggningen sker under sen vinter eller tidig vår. Det är sällsynt inom insektsvärlden att föräldrarna ägnar sina barn någon större omsorg, men där är tvestjärtshonan ett strålande undantag. Honan vaktar och skyddar äggen tills de kläcks och sedan tar hon även hand om nymferna och lär dem hitta mat. När mamman dör blir hon till mat för sina ungar.

En enda tvestjärt kan äta tusentals bladlöss på en sommar och enligt experten minskar risken att få stora angrepp av till exempel bladlöss om man har tvestjärtar på tomten.

Rätt svar är Pestskråp, Petasites hybridus

Fakta – Växten infördes av munkar på 1300-talet och ska ha använts i medicinskt syfte. Roten var ett slags universalmedel och ansågs kunna bota pest. Den ansågs också stärka hjärtat, liva upp andarna och döda de platta, breda maskarna i magen.

Bladen blir upp till en meter breda och är de största bladen i vår svenska flora. Enligt Linné är de så stora ”att höns och andra små-kreatur bruka dölja sig därunder mot regn och oväder”. Med kraftig rotbildning och sina stora blad kväver pestskråp nästan all annan växtlighet i sin närhet och kan därför betraktas som ett svårt ogräs.

Artens latinska namn har inte med pest att göra. Petasites betyder ”bredbrättad hatt”. Hybridus kan syfta på det grekiska ordet hybris som betyder ”övermod”. För kaxiga är de ju, både blommor och blad.

Rätt svar är Brunråtta, Rattus norvegicus

Fakta – Råttor har under lång tid fått bära skulden för att ha spridit sjukdomar som pesten/digerdöden. Det var framförallt loppor på den råtta som heter Svartråtta som spred dessa sjukdomar över världen när de kom ombord på skepp som seglade över världen. Svartråttan finns inte längre i Sverige.

Brunråttor skapar läten som kan höras av människor. De piper i många olika toner, med plötsliga skrik av smärta, till mjuka 'sjungande' ljud under möten.

Brunråttan lever nära människan över stora delar av världen. Antal råttor har ökat i de svenska storstäderna. 80 procent av stockholmarna har sett en eller flera råttor i innerstaden.