Rätt svar är: Igelkott, Erinaceus eruropaeus 
Fakta – När igelkotten blir rädd kan den rulla ihop sig till en boll.  Stora delar av pälsen består av styva taggar. Under vinterhalvåret ligger igelkott i dvala i ett vinterbo fodrat med gräs. Det kan ligga under uthus, i utegarage, i komposter, stora rishögar eller lövhögar som lämnats kvar. Om man har rishögar på tomten är det därför olämpligt att elda upp dessa under vinterhalvåret.

Igelkotten är nära hotad enligt rödlistan.

Ett mer storskaligt jordbruk, miljögifter i marken samt ökad trafik på landsvägar ledde till att igelkotten fridlystes 1972.  Den syns numera mest i tätorternas trädgårdar. Men även i trädgårdar finns faror, som robotgräsklippare, andra skärande redskap och kemiska bekämpningsmedel.

Rätt svar är Grålångöra, Plecotus austriacus 

Fakta – De cirka 4 cm långa öronen (ungefär lika långa som hela kroppen) kan under längre viloperioder vikas ihop och gömmas under  de så kallade flygmembranen. Flygmembranen är hudveck på fladdermusens kropp som gör att de kan flyga.

Grålångöra är akut hotad enligt rödlistan.

Grålångöra vilar gärna på mörka platser som grottor, bergssprickor, fågelholkar och i byggnader. De många lamporna som lyser upp nätterna är det stora hotet mot grålångörat då de störs av LED-lampor, gatlyktor och fasadbelysning. Minskade kulturmarker, våtmarker och ett intensivt skogsbruk är också ett hot.

Fotograf: Johnny de Jong

Rätt svar är Fjällräv,  Vulpes lagopus

Fakta – Fjällräven är rödrävens betydligt mindre släkting och har en helt annan pälsfärg. För sin fortplantning är fjällrävarna bundna till sina lyor från mitten av mars till början av hösten. Övriga delar av året kan fjällrävarna vandra vida omkring, några djur har återfunnits mer än 1 000 km från den plats där de en gång öronmärktes.

Fjällräven är starkt hotad enligt rödlistan.

Fjällrävens största hot är det varmare klimatet. På grund av klimatförändringar med stigande temperaturer får fjällräven det allt tuffare. Stigande temperaturer leder till att rödräven kan breda ut sig i fjällområden och konkurrera ut fjällräven genom att ta över revir och lyor och döda både valpar och vuxna fjällrävar. Rödräven är dessutom en möjlig spridare av rävskabb.

Klimatet påverkar även fjällrävens huvudföda, smågnagare. Så kallade lämmelår eller smågnagartoppar som tidigare inträffade mellan vart tredje och vart femte år har blivit allt glesare. Tack vare intensiva skyddsåtgärder har populationen ändå ökat något senaste åren.

Rätt svar är Ejder,  Somateria mollissima

Fakta – Vår största dykand med en vikt som varierar mellan 1,5–2,5 kg. Äggen kläcks samtidigt och efter cirka 24 timmar lämnar ungarna boet. Ejderhanen kallas ”Guding” och honan ”Åda”. Ursprunget till ordet guding är osäkert, medan åda anses betyda "vattenfågel".

Ejder i Östersjön är starkt hotad enligt rödlistan.

Hoten är flera. Bland annat har den minskade tillgången till blåmusslor, på grund av att Östersjön blivit varmare, lett till brist på B-vitaminet tiamin. Det har gjort så att honorna blir färre och väger allt mindre.

Rätt svar är Östersjötumlare, Phocoena phocoena (Baltic population)

Fakta – Det finns tre populationer tumlare i Sverige. En i Östersjön (Östersjöpopulationen), en vid Skånes syd/västkust och längs Hallandskusten (Bälthavspopulationen) och en längs Bohuskusten (Nordsjöpopulationen). De är väldigt lika men Östersjöpopulationen är mindre än sina släktingar i väst och syd. Östersjötumlaren är Östersjöns enda val och den är väldigt svår att få syn på. Som vuxen är en tumlare cirka 1,5–1,9 m lång och väger mellan 50 och 70 kilo. Det svenska namnet tumlare beskriver artens tumlande (vältrande, rullande) sätt att simma.

Östersjötumlaren är akut hotad enligt rödlistan.

Alla tumlare har ett högt energibehov och behöver konstant tillgång till föda. Det finns bara ett par hundra individer kvar av Östersjötumlaren och de hotas av att fångas i fiskeredskap, höga bullernivåer och alla miljögifter i Östersjön.

Fotograf: Sven Koschinski

Rätt svar är Vitryggig hackspett,  Dendrocopos leucotos

Fakta – Vitryggen är en så kallad paraplyart vilket innebär att det är ytterligare cirka 200 andra hotade och rödlistade växt-och djurarter som är beroende av samma slags skogsmiljöer och därför är den en värdemätare för den biologiska mångfalden i Sverige. Den vitryggiga hackspetten är något större än den större hackspetten, som den i övrigt är väldigt lik i färgsättning.

Vitryggig hackspett är akut hotad enligt rödlistan.

När lövskogar huggs ner och ersätts med granskog förlorar vitryggen och många andra arter sina hem. Det största hotet mot arten är det intensiva skogsbruket. Det finns idag endast 40 individer av Vitryggig hackspett i Sverige. Naturskyddsföreningen har arbetat aktivt sedan 1990 med att skydda och restaurera viktiga miljöer för vitryggen samt placerar ut nya fåglar.

Rätt svar är Varg,  Canis  lupus

Fakta – Vargen kan bli runt 90 centimeter i mankhöjd, vilket är nästan 30 centimeter högre än en normal schäferhund. Pälsen är oftast grå, men kan variera med svarta markeringar, ljusbruna ben och vit haka. De ylar kvälls- och nattetid för att kalla ihop sin flock eller för att markera för andra vargar att området är upptaget.   

Vargen är starkt hotad enligt rödlistan.

Vi har cirka 395 vargar i Sverige. Dessa härstammar alla från några få individer vilket gör att ett av de största hoten mot vargen är inavel. Naturskyddsföreningen anser att det finns för få vargar i Sverige för att uppnå en vargstam som inte är påverkad av inavel. Ett annat stort hot är illegal jakt.

Rätt svar är Vit stork, Ciconia ciconia

Fakta – Vit stork häckar flockvis i träd och på byggnader. De bygger stora risbon som kan bli mer än en meter höga och väga över ett ton. Storkens ägg läggs vartannat dygn och ruvningen påbörjas först när två ägg värpts. Det leder  till stor skillnad i storlek mellan de ungar som kläcks först och sist,  ibland så stor att de äldsta äter upp småsyskonen.

Vit stork är starkt hotad enligt rödlistan.

Från 1850 behövdes mer åkermark i Sverige och en omfattande landskapsförändring inleddes som skulle bli början till slutet för storken. Våtmarker dikades ut och betesmarker odlades upp eller planterades med skog. Naturskyddsföreningen i Skåne har arbetat aktivt med att föda upp vit stork sedan 1989.

Rätt svar är Mosshumla,  Bombus muscorum  

Fakta  –  Mosshumla är känd för att använda mossa som isolering runt sina bon.  De ”kardar” (som man kardar garn) växtmaterial för att fluffa upp det ordentligt och heter därför carder bee på engelska. Mosshumlan är relativt liten, drottningen blir runt 16–19 mm, arbetare 10–15 mm och hanar 12–15 mm.

Mosshumlan är nära hotad enligt rödlistan.

När humlor, bin och andra pollinerare samlar mat till sig själva i blommorna hjälper de till så att det blir  frukt och grönt till oss andra växtätande varelser. Pollinering är viktig för de flesta av våra grödor, för maten vi äter och inte minst för naturen. Vilda bin och humlor står för en stor del av pollineringen, en ekosystemtjänst som vi gärna tar för given. Men när bin/humlor hotas, hotas också pollineringen och matproduktionen.

Rätt svar är Lodjur, Lynx lynx  

Fakta  – Lodjur är Europas största kattdjur. Kroppslängden är 80–130 cm och vikten hos vuxna djur varierar mellan 14 och 26 kg. Lodjurens jaktmetod är den för kattdjuren typiska smygjakten följd av en kort explosiv attack från nära håll.

Lodjur är sårbar enligt rödlistan.

Det förekommer, utöver laglig jakt, även illegal jakt på lodjur. Detta då de ses som ett hot mot tamdjur men också på grund av deras fina päls. Sedan snöskotern kom har den typen av tjuvjakt varit väldigt effektiv, uppskattningsvis dödas mellan 100 och 150 lodjur illegalt i Sverige varje år. Andra betydande dödsorsaker är trafik och rävskabb.